Wave Gotik Treffen 2008 - Ingen nåd!

Jo, årets största händelse enligt många, inklusive mig själv. Det är ständigt party i flera dagar och hade man kunnat hade man låtit bli att sova för att kunna vara med om allt. Men det vet ju alla att det inte går om man inte går på knerk. I vilket fall som helst, tänkte jag berättade om de bästa bitarna från mitt WGT 2008.

Vi bodde på ett hostel som låg beläget vad man bäst kan beskriva som ”mitt ute i ingenstans”. Spårvagnarna slutade gå 23, den perfekta tiden om man vill missa alla bra spelningar och klubbar. Detta gjorde att man var tvungen att partaja hela natten, sova över hos någon annan eller ta taxi (gick för övrigt inte heller eftersom vi alltid hamnade fel). Men när allt kommer omkring gjorde det inte så mycket, när vi upptäckte vilka trevliga dödsknarkgrannar vi hade fått. De kom från Japan, Frankrike, Belgien och England och det första de ville veta var vår sexuella läggning och om vi knarkade. Nice!

När det kommer till klubbarna besökte jag bara Gothic Pogo Party 1 gång det här året, mest för att det var så omständigheterna blev och dels för att jag just då tyckte att det fanns bättre saker att göra. Detta innebär att jag missade världens chans att se skitbra band, men när allt kommer omkring gör det inte så mycket när jag hade jättekul på When We Were Young istället. Båda gångerna dansade jag sönder fötterna till gamla klassiker och skaffade ovärderliga tyska homies.

På dagen infann sig inte så många andra aktiviteter än att sitta på gräset utanför Agra halle för att dricka vin och träffa dugligt fölk. För det första för att det var för varmt för att orka ta sig någonstans, för det andra var man alltid otroligt trött efter föregående dag, och för det tredje hade ingen någon större koll på vad som egentligen hände på dagarna. Så varför då inte sitta i det mjuka gräset och dricka hampavin? Trevligt, trevligt! Nästa år tror jag ändå att jag ska ha lite större koll på situationen och göra lite skojigheter även på dagen.

Här är också en bild på mig och sarkofagmannen. Han var allergisk mot solen och matchade mitt hår. Han standardreplik var att skrika "CHOO CHOO" och vifta med armarna. Sexigt.

I år hade jag i alla fall ett mål, och det var att dra på absinthfrukosten. Jag misslyckades med detta. Jag var faktiskt otroligt nära att lyckas, då jag med gamle gänget och nyfunna homosexspeedknarkamazondäffrockare prompt hade bestämt oss för att inta denna frukost efter en When We Were Young-natt. Klockan var 6 på morgonen och vi insåg att det var 3 timmar kvar tills vi kunde bege oss till Sixtinska. Vad ska man göra? Vi korkade upp ännu en flaska vin. Och med det försvann hjärncellerna och den perfekta chansen till att få avnjuta en frulle med gröna älvan. Där satt man alltså på en bänk med blicken intensivt fäst på vitaminjuicen och ett skarpt famntag om aprikosvinet, och insåg att en av tyskarna pratade otroligt bra engelska. Jaja, var väl inte så konstigt när personen i fråga var ifrån Hollyskogarna, visade det sig! Och vad har du för dig här i Europa då, frågade jag smidigt. Då visade det sig att han var bassist i CD1334. Quality time alltså, fett! Corwin hette han och var otroligt trevlig. Jag slänger in en liten bild så ni kan få se med egna ögon hur trevligt vi hade det, hehe! (Lite tyfft är det ju i alla fall, även fast jag råkar veta vad andra svenskar hade för sig med goth-kändisar andra nätter!)



Lite band såg man ju också, även fast jag missade de flesta jag ville se. Mest för att jag låg och snussade i min säng efter 30 timmars hårt festande. Så det kan gå!
Jag såg Christian Death 1334, som rockade sjukt hårt. Trevligt var också att det även var några tyskar som tryckte på dansgolvet, lite ovanligt! Kollapsade nästan av lycka när de spelade Dogs som är min favoritlåt med CD.
Sigue Sigue Sputnik gjorde också en bra spelning. Tony Havoc var med och spelade i lacktrosor, tycker det säger allt!



Ja, vad mera kan skrivas? Allt man säger och skriver låter så otroligt mycket mera lamt än vad det egentligen var. Och den känslan man väl får där går inte att beskrivas. Allt jag vet är att jag längtar till WGT 2009, och det året kommer förmodligen bli ännu mera krieg än detta!